Råttors kommunikation
Jag har letat som en tok efter någon svensk artikel där det står om råttors språk men finner ingen med tydlig rak fakta så tog mig nu tiden att få ihop en egen.
Många pratar om råttors kommunikation och de mesta står ju i det vi hör. Men råttors språk är mer avancerat än enbart små smackningar eller knastrande.
Råttor använder ljud, lukter, känsel och sitt kroppsspråk för att kommunicera med varandra. Ljudet är på två olika nivåer högfrekvent 50kHz och lågfrekventa 22 kHz. De varierar i längd, ton och hastighet. Något som man speciellt kan höra hos väldigt unga råttungar då deras läten och kommunikation är mer tydliga för oss. Förr trodde man att dessa ultraljud enbart användes i sexuellt syfte men det har nu visats vara helt annat, att råttor kommunicerar med ultraljud i alla tänkbara situationer och det som skiljer är om de är högfrekvent eller lågfrekvent, men att även där delas de upp i längd, tonläge och hur det är sammansatt.
Ett exempel är när råttan slår alarm, ljudet på det är konstant och i samma ton, en ton vi inte uppfattar men som hörs på lång väg för att alla råttor i flocken ska höra och hinna reagera till det. Vid fara kanske ni sett att alla råttor stannar upp, även om dom inte är nära varann så som dom reagerar i en enda enhet.
Tänk på att råttor enbart är råttor så behandla dom som råttor också, jämför dom inte och behandla dom som din kanin eller katt etc. Ta tiden att lär känna din råtta och tolka deras språk så får du bättre kommunikation och samspel med dina råttor men också bättre förståelse och kan hinna tolka när råttan blir sjuk i tid.
Lågfrekventa ljud
De lågfrekventa ljuden som råttor använder sig av kommer oftast i vissa sammanhang. Vid fara t.ex. är ett tillfälle där de använder de lågfrekventa effektivt, även vid bråk mellan två individer uppkommer denna frekvens samt under sociala sammanhang i vänlig uppsåt tex vid putsning. Men även om en råtta blir utesluten kan man uppfatta detta ljud
Högfrekventa ljud
Denna ljudnivå används mer under positiva sammanhang i korta drag. T.ex. så kommer dessa när råttor leker eller när man själv leker med dom, även under parning förekommer det och när det vankas god mat. Vid denna nivå har forskare lagt märke till att vid högfrekvent ljud så ökar också råttan sin aktivitet jämfört med lågfrekvent.
Skrattar
Enligt den senaste vetenskapen som jag hittade så råttor kan skratta, dock är det på den ljudnivån som vi tyvärr inte kan uppfatta.
Råttor använder ljud, lukter, känsel och sitt kroppsspråk för att kommunicera med varandra. Ljudet är på två olika nivåer högfrekvent 50kHz och lågfrekventa 22 kHz. De varierar i längd, ton och hastighet. Något som man speciellt kan höra hos väldigt unga råttungar då deras läten och kommunikation är mer tydliga för oss. Förr trodde man att dessa ultraljud enbart användes i sexuellt syfte men det har nu visats vara helt annat, att råttor kommunicerar med ultraljud i alla tänkbara situationer och det som skiljer är om de är högfrekvent eller lågfrekvent, men att även där delas de upp i längd, tonläge och hur det är sammansatt.
Ett exempel är när råttan slår alarm, ljudet på det är konstant och i samma ton, en ton vi inte uppfattar men som hörs på lång väg för att alla råttor i flocken ska höra och hinna reagera till det. Vid fara kanske ni sett att alla råttor stannar upp, även om dom inte är nära varann så som dom reagerar i en enda enhet.
Tänk på att råttor enbart är råttor så behandla dom som råttor också, jämför dom inte och behandla dom som din kanin eller katt etc. Ta tiden att lär känna din råtta och tolka deras språk så får du bättre kommunikation och samspel med dina råttor men också bättre förståelse och kan hinna tolka när råttan blir sjuk i tid.
Lågfrekventa ljud
De lågfrekventa ljuden som råttor använder sig av kommer oftast i vissa sammanhang. Vid fara t.ex. är ett tillfälle där de använder de lågfrekventa effektivt, även vid bråk mellan två individer uppkommer denna frekvens samt under sociala sammanhang i vänlig uppsåt tex vid putsning. Men även om en råtta blir utesluten kan man uppfatta detta ljud
Högfrekventa ljud
Denna ljudnivå används mer under positiva sammanhang i korta drag. T.ex. så kommer dessa när råttor leker eller när man själv leker med dom, även under parning förekommer det och när det vankas god mat. Vid denna nivå har forskare lagt märke till att vid högfrekvent ljud så ökar också råttan sin aktivitet jämfört med lågfrekvent.
Skrattar
Enligt den senaste vetenskapen som jag hittade så råttor kan skratta, dock är det på den ljudnivån som vi tyvärr inte kan uppfatta.
Ljud och läten - hur de låter och när de uppkommer:
Pipande
Ljud: Ett mjukt pip som stiger uppåt i tonen i slutet av lätet. Uppkomst: Välbehag, när en individ blir tvättad över kropp och huvud, kelstund Smackande Ljud: Som ett dubbelt pipande eller flera korta smackande Uppkomst: Hörs bland annat från en nöjd råtta under kel eller mys Kurrande Ljud: Låter som ett mjukt ljud av surr Uppkomst: Hörs bland annat vid tvättning men även under spända möten Väsande Ljud: Kommer från öppen mun ett hest lågt väsande Uppkomst: en underdominant råtta vid underkastelse, eller i flesta fall ett tecken på aggression Lågt pipande Ljud: Väldigt lågt, knappt hörbart avlångt pip Uppkomst: Avges från en underdominant råtta vid möte, lite som "jag är snäll, skada mig inte" |
Kort skrik
Ljud: låter ca 0,2 sek ett högt pip som höjs i tonen i slutet och dras ut lite längre än ett pipande Uppkomst: Vid sociala sammankomster, upphetsning eller ovälkomna möten Dovt skrik Ljud: Längre högt skrik som avslutas abrupt Uppkomst: Kommer vid spända möten, protester eller om råttan trycks ner av en dominant Högt skrik Ljud: Gällt högt skrik upp till 20 kHz Uppkomst: Vid smärta är de långt och utdraget skrik, slagsmål eller starka protester är de kortare upprepande skrik Knaster Ljud: Låter lite som knaprandet på en hårs karamell när de slipar tänderna mot varann Uppkomst: Vid stor njutning, tillfredsställelse och lycka. Vid njutning ploppar dom också ibland med ögonen Hårt knaster Ljud: Väldigt likt njutningsknaster men till skillnaden att det är oftast högre och skarpare men kan ibland vara svårt att skilja åt Uppkomst: Hörs under aggressiva möten och situationer |
Kroppsspråket - hur de ser ut och när de uppkommer:
Uppburrad päls
Utseende: Som de låter och lite som en katt gör burras pälsen upp och får puckelrygg och går oftast i sidled Orsak: Vid aggression eller möten med okända råttor på ett etablerat revir. Hantera inte råttan då den kan bitas, avlägsna det/den som gör råttan upprörd. Detta kan också ske om råttan är sjuk OM det inte finns något som kan göra det aggressiv eller när den är kall Flackande öron Utseende: Viftar intensivt med öronen Orsak: En löpande hona eller en osäker råtta ("krymper" den ihop är det osäkerhet) Viftande svans Utseende: Råttan svärtar/skallrar med svansen Orsak: Vid aggression eller stor oro, även vid social ångest t.ex. vid möte av annan råtta Svängande svans Utseende: Ett mjukt svängande och långsam rörelse med svansen Orsak: ska inte förknippas med att råttan svärtar med svansen, visa råttor gör detta vid belåtenhet Svansviftning vid lyft Utseende: Ett snabbt rullande med svansen vid lyft Orsak: Vid osäkerhet utför många råttor detta, dels för de vill återfå balansen men även för att ha lite kontroll. Därför om de gör detta ge dom alltid stöd för bakbenen Tvångsputsning Utseende: En råtta håller ner och putsar den andre lite mer hårt än nödvändigt/normalt Orsak: För att fastställa hierarkin i flocken vid t.ex. en ny medlem kan den ledande råttan tvångsputsa/tvätta den andre råttan ibland under dennes protester Vajar med huvudet Utseende: Råttan skannar som de kallas, den rör sig med huvudet fram och tillbaka Orsak: Råttan gör detta enbart för att se bättre, att skanna gör att dem får lite bättre djupseende och bättre bild av vad de har framför sig. Oftast ses detta hos råtor med Pink eye eller Rubinögon |
Ploppande ögon
Utseende: Ögongloberna trycks ut och åker snabbt in igen under flertalet snabba moment Orsak: Stor njutning när råttan är avslappnad och trygg, lite som när katter spinner Sidleds gång Utseende: Råttan går i sidled mot annan råtta eller föremål, oftast med uppburrad päls och knaster Orsak: Vid aggression mot motsatt person/djur Spetsade öron/pekande nos Utseende: Öronen spetsas framåt och/eller råttan lyfter huvudet i luften och luktar Orsak: Vid nyfikenhet Snigelspår Utseende: Vanligast med hanar, de droppar urin längst där de går, gärna över händer Orsak: Råttor som markerar sitt revir Skuttande Utseende: Tar små krumpsprång, lite skuttande/hoppande i sina steg, ibland i cirklar eller fram och åter Orsak: En lekfull busig råtta som vill lattja lite Stående på bakbenen Utseende: Råttan ställer sig på bakbenen mot en annan råtta Orsak: Det kan ha flera orsaker, bl.a. kan det ha att göra med att den dominanta ställer sig över den andrei en konfrantation, detta för att kunna leva i flock krävs en hierarki, men även vid nyfikenhet kan råttor ställa sig på bakbenen men det ska inte vara mot någon annan med fel vibbar Slicka/putsa människan Utseende: Slickar på fingrarna, smakar på naglarna Orsak: Hos unga eller bebisar så kan man jämföra med människobarn, de vill smaka och testa sig fram för att lära sig. Hos vuxna kan de vara att de är en social stund med lite putsaden och finslipande precis som de gör råttor emellan. Skulle de gilla att smånypa i läppar, öron etc så straffa inte, korrigera, dom gör de sällan av elakhet |
Ovanor, problem, aggression - lite om oönskade beteenden
Mobbaren
Beteende: Råttan bråkar, kommer inte överens, onödigt hårdhänt, biter de andra till blodvite Orsak: dels kan det vara ett överskott av hormoner, då visar de sig oftast efter 6 månaders ålder. Det kan även vara inlärt från tidigare burkamrater eller att råttan farit illa, levt ensam. Ibland kan kastration hjälpa men de ska övervägas noggrant och vara sista utväg Blodigt bråk Beteende: två eller fler råttor slåss med blodvite, tydliga flertalet sår, avsaknaden av kroppsbitar Orsak: Oftast hanar, kan bero på för stor flock, överdominant/aggressiv råtta, honråttor i närheten eller för liten bur OBS: gå aldrig emellan två råttor som slåss med bara händer, du kan skadas allvarligt Gallerbitare Beteende: Gnager på burgallret frekvent Orsak: Flera orsaker, inlärd ovana, stress, uttråkad, fila tänderna. Orsaken till det kan bara du ta reda på, testa att sätt in lite saker för den att gnaga på, vissa som min ena gnager på gallret när hon vill ut Bestiger burkompis Beteende: "parar" sig mellan samma kön med burkompisarna Orsak: Honor - kan göra en tjänst till sina kamrater att hjälpa vid löpning som ett spel. Hanar - kan de ha med överdominans att göra, hormoner som spökar eller en lek. |
Biter/hugger
Beteende: Många olika orsaker, tänk igenom situationen var, när och hur de uppstod. Orsak: Handen kan lukta mat, råttan är osäker/rädd, inte hanterad innan, den kan vara skadad, inte sett dig och blivit överraskad eller inlärt beteende. Vissa säger att det även finns ärftliga faktorer att vissa råttor är helt enkelt bitare Mördare Beteende: Råttan har ihjäl en annan råtta Orsak: En mamma kan av olyckshändelse döda en unge det av stress, ungen är sjuk/missbildad eller ren olycka. Det sker, om än sällan att en råtta dödar en annan antingen äldre, jämngammal eller yngre, det är sällan råttor är så aggressiva men när det sker så ska den övervakas noga för att hitta problemet och i värsta fall övervägas om den ska vara ensamråtta ifall den visar aggression mot fler råttor Barbering Beteende: Plockar loss päls från sig själv eller andra så de kan uppstå kala fläckar Orsak: Uttråkad, stressad, ovana, dåliga gener är några av orsakerna. Har de väl börjat är de svårt att bryta |
Tänk på att det alltid finns undantag till allt. Detta är alltså generellt för varje råtta överlag som stämmer in på de flesta men alla råttor är individer.